Världens bästa Joel

Frustration heter det som jag och min familj känner nu! Ingen behandling har startat idag heller...Jag sa till mamma för någon dag sedan att jag slutat med en del svärord, men de kommer tillbaka. Nu tar det ju ännu längre tid innan jag får komma hem! Igårkväll sent på kvällen innan mamma skulle lägga sig såg hon att jag var röd på kinderna och begärde in en termometer. 38,4 och efter ytterligare en halvtimme 38,7. Nu fick man sätta fart på jourläkare och fundera på vad som skulle hända. En läkare kom upp mitt i natten och undersökte mig. Blododlingar togs och skall analyseras innan man vågar starta behandling. Jag måste också vara feberfri. Förhoppningen är att behandlingen kan start på måndag...om inga andra baskilusker upptäcks. Jag fick idag ta ett stick i huvudet i min nya port också för att se att det inte tillstött något där. Efter en alvedon på morgonen kände jag mig rätt pigg och ville till skolan. Det fick jag. Vid lunch ville jag gå ner till stan och äta på Burger King. Sen gick vi förstås förbi "Jättekul". Köpte lite spöksaker. Fatta inte varför folk log när vi gick genom stan. Jag i rullstol med en 1 1/2 meters Dracula-eldgaffel i ena handen. Sjuksköterskorna på avdelningen flydde fältet när jag kom. Ingen ville han hand om mig...De vet inte att jag har mer på gång he,he..
Jag har inte haft mer feber under dagen och känner mig rätt pigg! Snart ska jag hem till en Elias, som har fått permission från sjukhuset och bor i närheten. Han har både Playstation och X-box! Jag ska vara tillbaka på sjukhuset vid åtta ikväll.
Imorgon kommer morbror Anders, Pernilla, Jesper och Ellen. De stannar till söndag. Det ska bli kul! Jesper är jätteduktig på bollsporter och tv-spel! Pappa och Ida är hemma i helgen.