Världens bästa Joel

Fatta! Jag fick åka hem redan idag! Det hade varken jag eller mina förädrar räkant med, men jag har återhämtat mig så otroligt snabbt att det inte fanns anledning att behöva behålla mig kvar. Om utifall det skulle inträffa något finns ju Växjö lasarett i närheten och det är ju inte värre än att det snabbt går att ta sig till Lund. Jag har ju åkt varje dag i juldagarna. Jag har lovat doktorn att inte vara och peta med skitiga fingrar i såren och inte själv ta bort stygnen (som jag gjorde förra gången..) Får jag feber måste jag direkt till sjukhus. Igår kväll när Ida, Ellen och pappa gått till Ronald, låg mamma och jag och tittade på lite filmer som Piff och Puff. Vi somnade ganska sent. Lite ont i huvudet och i såret på magen hade jag och fick smärtstillande. Sen sov jag ganska gott. På morgonen kom flera doktorer och tittade på mig och tyckte jag såg pigg ut. Idag skulle jag bli förflyttad till 64:an på BUS (Barn och ungdomssjukhuset) där jag egentligen "tillhör". Där känner jag alla läkare och sköterskor och där finns massor av spel och annat kul. Klockan tio visste jag att lekterapin skulle öppna. Tills dess var inte papperna klara för förflyttning och det hade jag ingen lust att vänta på, så mamma och jag meddelade att vi gick dit. Vi började med att spela biljard jag och mamma. Först låg jag risigt till men tog ifatt när mamma började bli okoncentrerad och vann till slut! Sen byggde Ida och jag sandslott med personalen. Ja inomhus! Vid lunch gick vi upp till 64:an för att se om det fanns något rum ledigt till mig. Jag fick ungdomsrummet! Ja, jag är ju faktiskt snart 10! Där finns tv, wii, ett musikrum med stereo och en motionscykel. Där satte sig mamma..Efter en stund kom Alexandra och hennes kompis Sara på besök. Vilken överaskning! Tack vad kul! Vi spelade den försvunna diamanten. Alexandra lovade att komma så snart jag hör av mig igen. Då ringer jag från Växjö! Kommer du då? Jag träffade dr Jesper och Helena. De kände inte igen mig först. Tur att de kände igen mamma och pappa. De tyckte att jag var för pigg för att vara där! Så blev det. Mamma och pappa pratade en vända till med dr Erik, som opererat mig och kom överens om att jag kunde få åka hem, men att vi har koll på sår, feber o allmäntillstånd. Vi har ju varit med ett tag i det här och vet vad som kan tillstöta. Jag håller uppe med min underhållsbehandling en vecka för att mitt immunförsvar inte skall sättas ned ytterligare.
Medans jag och pappa var kvar på sjukhuset för att dra bort nålen i porten, gick Ida, Ellen och mamma bort och städade av vårt rum på Ronald och packade alla saker. Halv fem satt vi i bilen.
Jag somnade efter en stund men vaknade i Osby. Korv och bröd är ju tradition och så fick det bli idag med.
Skönt att vara hemma. Mamma och jag har lite mysigt framför den nyinköpta stora tv:n som blev en överraskning när jag steg in i lägenheten. Wow! Den har inte mina systrar sett än..
Imorgon ska jag fira nyår med mina kompisar Emil och Albin. Det ska bli kul!
GOTT NYTT ÅR!!

Just nu klockan 16.30 sitter jag och äter chips i min säng och spelar "vi i femman" med Ellen och Ida. Huvudet är i bandage där shunten är placerad och med slang ner i magen. Operationen har gått bra säger doktorn.
Dagen startade jag klockan 06.00 med att duscha! Ja.. inte mycket att välja på tydligen. NU var jag väl ändå tillräckligt ren! Sen fick jag en röd medicin (som jag fick upp igen). Därefter lite emla-salva (bedövning) på min port och i armveck om utifall jag skulle behöva dropp, blod eller antibiotika. Vid klockan 08.00 åkte jag säng ner till OP. Jag var ganska trött så det var skönt att bara ligga kvar i sängen. När vi kom ner fick mamma gå och byta om för att få vara med mig inne i operationssalen när jag skulle sövas. Efter en stund kom det ut en lång, grön "utomgjording" med mössa. Ha, ha: Det var mamma! Inne i operationssalen finns massor med spännande saker att titta på. Datorer och andra maskiner. Det tycker jag är intressant och frågar vad allting ska vara till medans sköterskor kopplar på mig en massa knappar och slangar. Jag ligger helt stilla och är lugn. Det här är ju inget nytt för mig, men man kan ju alltid lära sig något nytt för varje gång. Mamma står mest och tittar efter aluminiumprofiler. Vi har olika intressen..Snart var de klara och jag fick min sovmedicin. Sa godnatt till mamma som lämnade salen.
När jag vaknade vid 11.00 på NIVA var både mamma och pappa där, precis som de lovat. Jag tittade upp och somnade igen. Efter en halvtimme började jag prata. - Jag vill ha mat! Men det fick jag inte. Inte på två timmar fick jag veta, medans de plockade in mat till andra som låg på salen. Vilken tortyr! Jag blev sur en stund. Sen låg jag tyst. Nästa gång jag öppnade munnen berättade jag en vits!
-Doktorn, jag har tappat minnet.
-När gjorde du det? frågade doktorn.
-Det minns jag inte.
Ha, ha den tyckte jag var kul. Kom bara på den. Mamma och pappa tittade först förvånat på mig för att sedan vika sig av skratt.
Lite ont i huvudet hade jag en stund men fick smärtstillande. Jag låg och tittade på klockan när jag skulle få börja äta och till slut när det gått 1 1/2 timme fick jag min vilja igenom. Först ville de ge mig en isglass!! Nu hjälpte mamma mig. Ta in en Billys Pan-pizza och en bubbelvatten. Det funkade och jag åt med god aptit. Körde med pappa som matade mig! Går det så går det. Jag blev nöjd så långt. Men sen ville jag upp till mitt rum. 4 timmar skulle jag vara på uppvaket, men kunde "förhandla" om detta också. Tack för det!
Doktorn som opererat mig kom in och tittade till mig. Han verkade nöjd!
Det är jag med. Det kommer att bli bra det här.
Tack till alla som tänker på mig. Vi hörs!
/Joel

I fredags fyllde morfar år. Då var vi i Moheda och åt en massa gosaker. Jag var på toppenhumör och åt upp nästan alla biffar, potatis och sås. Ida och Ellen var också djupt ner i skålarna. För de som inte känner oss så bra kan det kanske verka som om vi inte får någon mat hemma, men mormors mat är bara så fantastiskt god! Sen blev det tårta. Vår lillkusin Pontus var också där. Vi fick hålla honom lite. Han är så go! Lite skrikig var han en stund, men när morfar tog fram sitt munspel tystade han. Vet inte om han tyckte att det var bra eller om han bara blev chockad...Jag tycker i alla fall att det är bra och vet att morfar spelade mycket för mig när jag var sjuk första gången då jag var 1 1/2 år. Morfar ringde till Lund och spelade i telefonen. Jag lyssnade och gungade i takt. I min journal blev det inskrivet att jag blev lugn av "Kväsavalsen" och att man gärna skulle spela/sjunga den vid medicinering. De yngre sjuksköterskorna såg frågande ut var gång. Då fick mamma sjunga den. Lite småroliga minnen från en jobbig tid.
Men nu skulle jag kunna tänka mig att börja spela munspel. Ska nog önska mig ett i julklapp!
Senare på kvällen tittade vi på Idol. Medans vi tittade bestämde vi syskon oss för att sova över hos mormor och morfar. Det fick vi såklart! Jag somnade redan under Idol i ett gott knä.
På lördag morgon tyckte jag att vid halv sju att det var färdigsovet och väckte mormor och morfar. Vi gjorde frukost och tittade på morgontv. På förmiddagen tog vi bussen in till Växjö. Vad häftigt det är att åka buss. Pappa mötte oss i stan.
På eftermiddagen var det ett nytt kalas. Hos farmor. Hon fyllde år i tisdags. Vi var där på tårta och annat gott. Mina kusiner Johan och Lisa var också där. Johan är Idas favorit. Hon hänger efter honom hela tiden. Tror att han tycker att det är lite jobbigt..
På söndagen åkte vi och handlade lite julklappar med pappa. Det börjar bli lite spännande när det snart är jul.
Idag, måndag kom Emil, Albin och Sara på besök till oss och mamma. Vi fikade först, sedan spelade spel. När vi blev hungriga gick Emil och jag ner till affären för att köpa köttfärs. Pengarna räckte även till var sin julmust.
Idag har det kommit lite, lite snö. Inte så det går att åka pulka, men ändå. Hoppas på mycket, mycket mer.
Nu är vi inne på sista veckan i skolan. Ska bli skönt med jullov!