Världens bästa Joel

Igår när pappa tjatade på mig hela tiden om att dricka och äta, fastän jag kräkte upp det, blev jag så trött på honom att jag lurades. Jag vill ju vara duktig. Bäst som det var, upptäckte han att 2 1/2 dl pärondryck var slut och han berömde mig. Jag bara log....tills han skulle dricka ur sin kaffemugg.. Det smakade väldigt mycket päron!! Vad förvånad han blev! Senare på kvällen när mamma skulle komma med tåget vid halv sju, kom ingen mamma. Hon satt fast på tåget någonstans i skogen. Fanns inget ledigt spår in till Lund! Nästan en timme försenat kom hon. Då mötte pappa upp vid stationen och sa att jag skulle ligga kvar i sängen. Men när mamma o pappa kom i hisshallen satt jag där på min cykel!! Gissa om de blev förvånade nu?!! Jag kan om jag vill! Nöjda gick vi till mitt rum. Pappa åkte hem. Mamma låg hos mig en stund och då somnade jag ganska snart!
På morgonen knackade det på dörren och där kom Gustav, Emil och Mattias! Vi hann leka en stund först innan Gustav skulle vidare på MR. De är alltid så glada och har mycket spring i benen. Hoppas att jag har det också snart. Jag tränar...Medans de var iväg, gick jag på skola. Sen mötte Emil och jag upp på Lekterapin där vi spelade lite biljard. Vid tolv gick vi ner på stan för att äta. Mamma lovade pizza, men när vi väl skulle beställa serverade de inte pizza förrän efter tre! Vilket ställe! Jag blev lite sur över kycklingspetten jag fick istället, men åt lite i alla fall..
Därefter ville sjukgymnasterna träffa mig och spela bollspel, så vi gick ner i gympasalen. Jag spelade basket och volleyboll med ballong. Tränade även på trappsteg. Lite säkrare känner jag nog att jag är.
Nu är vi på Ronald och spelar dataspel! Ska bara vara tillbaka på sjukhuset klockan åtta ikväll för antibiotika. Imorgon är det "äntligen" dags för nästa block av medicinering för min sjukdom. Inget jag egentligen ser fram emot, men vet att jag inte får komma hem innan dess, så det är ju lika bra att starta nu!