Världens bästa Joel

Imorse låg det ännu mer snö och det snöade när vi gick till skolan. Härligt! På rasterna åker vi stjärtlapp i våra backar på skolgården. Alla är med och har roligt! Denna veckan gör vi en massa julpyssel på skolan. Det är kul. Dagarna går så fort. Idag hämtade mamma mig efter lunch. Då var vi i pulkabacken. Vi åkte till sjukhuset för att göra en extra test för att kolla min lungkapacitet. Jag kände mig först lite trött och visste inte riktigt vad jag skulle göra. Inte mamma heller...men när jag kom in på rummet och såg en "rymdraket" blev jag genast intresserad och klev in. Det var förstås ingen rymdraket, men jag låtsades det. Det var en liten kur med en massa slangar, knappar och maskiner. Jag skulle sitta där inne och göra olika andningsövningar medans jag hade grejer i munnen och på näsan. Jag blev intresserad av kurvorna på dataskärmen utanför, så han som skötte maskinen fick vrida datorn så jag själv kunde hänga med. Jag fattade precis, så det gick ganska snabbt. Hur resultatet bedöms får vi nog höra mer om senare. När detta var klart gick vi till kemlabb för att ta blodprov. Det gick också snabbt och bra. Sen tog vi hissarna upp till dagvården och lekterapin. På lekterapin fick jag min julklapp som Tomten lämnat kvar sedan julfesten jag missade. Tack! Sen åt jag korv och pepparkakor. Strax därefter kom doktor Eva och ville undersöka mig. Men när vi just startat pekade jag på klockan och påminde mamma om att hon måste hämta Ida på skolan! Åk du, sa jag till mamma. Jag klarar mig själv hos Eva. Så fick det bli. När mamma och Ida kom tillbaka var jag redan klar hos doktorn och satt på lekterapin och spelade ett nytt Wii-spel (Madagaskar 2) som de sparat till mig att öppna. Jättekul!
På kvällen åt vi ris och kyckling, på golvet! Ja, maten låg i och för sig på en tallrik, men vi satt på golvet och åt. Mamma hade plockat ner det gamla köksbordet och innan det nya kom in hade vi ätit färdigt. Tack Anders och Greger för hjälpen. Mamma hade inte rett ut det själv...eller jo, det hade hon eftersom hon är så envis, men tror att hon var tacksam för hjälpen av det supertunga bordet.
Godnatt!