Världens bästa Joel

I dag vaknade vi lite tidigare än vanligt..  Det var dags för att åka till Lnd igen..  Jag gör det varje halvår och nu var det dags igen..   Vi lämnade Ida o Ellen hos farmor, sedan bar det iväg mot Lund..   När vi skulle passera Osby, (så vet ni som varit med på min resa tidigare) att då var det dags för korv o läsk..  Det var bara för pappa att stanna till vid Lars Duvas Statoilmack..   När vi ändå stannade satte jag på ett EMLA-plåster på min port, (ja, jag har fortfarande kvar den)..   Vi ville kolla så att den fungerade perfekt..  Det var ju ett halvår sedan jag använde den..
Vi kom till Lund ca: kl. 10,00..  Direkt fick jag träffa doktor Ingrid..  Hon gick igen hela mig, o allt verkade OK..  Sedan var det dags för blodprover..   Jag fick en nå i min port o allt såg bra ut, ända tills blodet skulle ut..  Då funkade inte porten..  Jag sträckte på armarna, andas sort, viftade t.o.m. på öronen, men inget blod..  Då bestämde vi att sätta in "aktolys"..  Ett ämne som "mjukar" upp blodet, eller gör det tunnare..  Det visade sig att avdelningen hade inget sådant i frysen, utan var tvugna att beställa nytt AKUT..   Under tiden vi satt där o väntade kom porten igång..   Skönt tänkte jag..  Vi drog ut ganska mycket, för jag är med i en testgrupp, som kanske kan göra livet lite enklare för de som drabbas av Leukemi i framtiden..  Klart man vill hjälpa till..  Jag har ju fått den bästa vården som fanns då jag var sjuk..   
När alla blodprover var tagna, skulle vi bara efterspola, men då var det stopp igen..  Men vad f-n, sa jag..   Ingen fattade någonting..   Vi provade med allt...   Rätt var det var, så släppte sprutan med koksaltlösning från slangen och sprutade ner hela mig..  Pappa skrattade och jag blev jättearg..   Han kunde ju ligga här och bli blöt istället..  Efter mycket bökande, så fungerade även tilloppet..  Alla var nog ganska glada att vi inte behövde göra några stora operationer av detta..
Sedan besökta jag min "gamla" avdelning..  Där träffade jag på clownen..  Hon är för tokig..  Jag dansade lite för henne och de andra barnen som ligger inne på avd. 64..   Jag kommer så väl ihåg hur det var när jag låg där..  Skönt att man kan glädja några barn som ligger där..  Det behöver de verkligen..
Innan vi åkte hem, gick vi ner till Lekterapin..  Jag o pappa spelade lite biljard..  Det var kul att se personalen både på avd. 64 och de på lekterapin..  Tyvärr hann vi inte stanna o kolla in skolan på BUS..  Men vi kommer tillbaka om ett halvår..
I kväll hann jag hem, så att jag kunde vara med på gymnastiken..  Tänk att för 1,5 år sedan satt jag i rullstol och nu är jag med i Dackegymnasterna..