Världens bästa Joel

Idag hade vi åter en jättefin dag med sol. Igår däremot var dimmigt, snöigt och blåsigt. Då bestämde vi oss för att hålla oss i nedre delen av fjället, men hur det var så hamnade vi i en lift som gick längre och längre upp, allt blev helt vitt och vi visste inte vart backarna låg. Bäst att åka längst upp och kolla pistkartan. Det visade sig att vi tagit den längst liften ända upp till toppen! Vi såg ingenting! Jag och Ida kände oss oroliga. Mamma verkade lugn, men jag undrar..Hon tyckte att vi skulle följa efter ett par rödklädd snowboardåkare så vi hade sällskap. Men det visade sig att de inte hittade heller. Peter såg en skylt en bit ned. Mamma åkte dit för att titta. Jo, pist 48! Den skulle vi följa. Mamma åkte före och hittade skylt för skylt. Det tog en evighet innan vi var nere, trötta och iskalla. Då fick vi gå in och köpa var sin stor varm choklad med vispgrädde. Det räddade dagen! Därefter höll vi oss i barnbackarna och lite i skogen. På kvällen öppnade vi Pizzeria. Vi hade bjudit in familjen Johansson. Peter,Ida och jag gjorde två stora plåtar med olika pålägg. De blev jättegoda! Vi hade en mysig kväll ihop och slockade trötta vid halv tio.
Klockan åtta går vi upp varje morgon och äter gröt. Sedan står vi i liften vid nio. Idag testade vi lite nya backar och hamnade en gång i en svart pist. Jag tvekade, men alla andra åkte och hejade på mig, så jag klarade det också. Kändes bra när jag var nere..
Den mesta träningsvärken idag i benen var nog när vi blev fast i en ankarlift, där mamma och jag stod i en uppförbacke. Vi var tvungna att komma till toppen för att ta oss vidare hem. Vi väntade och väntade. Mamma började pusta men då sa jag att JAG tänker inte ge upp! Det gjorde förstås inte hon heller då.
På eftermiddagen efter skidpasset och matpaus ville vi fortsätta att vara ute även om vi var för trötta för mer skidåkning, så vi bestämde oss för att skotta på taket. Jodå vi fick. Det är så mycket snö att det inte är långt från tak till "mark". Vi hade lite snöbollskrig med de vuxna.
På seneftermiddagen slocknade vi allihop en stund. Man blir trött av så mycket skidåkning och frisk luft.